Tarot, rädslor, “A star is born”, tårar och själar som andas

Hej fina du,

Igår hade jag en fin vän här hemma och hon la en tarotläggning på mig som stämde så otroligt bra. Hennes läggningar stämmer alltid och jag kände verkligen att jag fick den där sparken i rumpan som jag så väl behöver även fast jag inte riktigt vet hur jag går vidare. Men jag insåg att jag mår så mycket bättre än jag på något sätt trott. Och att jag t ex nog inte alls tappat bort den där intuitiva förmågan jag alltid haft.
Efter att inte ha lyssnat på min intuition och då var med i bilolyckan 1999 (där vi voltade och livet på alla sätt förändrades) och sedan även en mc-olycka 2007 – ja, då har jag på något sätt blivit lite rädd för att lyssna på intuitionen. Eller snarare rädd att inte ha lyssnat på den, så att jag istället förväxlat rädsla med intuition och knappt vågat göra ngt alls. För tänk om jag inte lyssna på intuition och råkar ut för något hemskt igen …
Men nu är det dags att sätta ord på det jag tror mig vara rädslor, se mina hinder och ta mig dit jag ska. Jag vet inte alls var det är, men senaste tiden har jag känt mig så förvirrad med vad jag vill i livet och känt det som att jag inte vet något alls om vad jag vill. Men fel hade jag. När jag nu, efter min väns läggning, skriver ner vad jag har koll på och vet, så inser jag att jag har mera koll än jag trott.
Sen har jag trott att rädslor hindrat mig från att komma ut i världen när det faktiskt varit att jag inte riktigt vet vad jag vill göra. När man inte vet vad man vill blir man ju mest förvirrad och röda för det mesta. Typ.
Det känns som det blev en röra allt nu, men jag inser jag numera mest skriver för mig själv. Jag behöver/vill komma igång med skrivandet och denna blogg får vara min väg in i skrivandet. Om någon läser och tar till sig av något är det fanatiskt dock 😉
Men näe, jag ska sätta mig ner med fina blåa Egon och fortsätta skriva och lyssna på soundtracket till “A star is born”, som jag precis såg och grät massor till. När jag gråter känner jag det som att själen andas och varje gång jag har gråtit känner jag en sådan lättad, frihet och glädje. Och exakt där är jag nu, så nu jäklar ska jag skriva ner och se vilka rädslor och hinder jag har satt i vägen för mig själv. Eller som andra slängt fram framför mig och jag då gjort dessa hinder till mina egna.

Ha en underbar Alla Hjärtans Dag,

Sol, glädje och kärlek,
Lina ❤