Kanske det är dags att börja blogga igen?

Härliga du!

Hur har du det? Är det mycket som snurrar nu när livet och världen är i kaos?

Ja det är verkligen mycket nu … Saker blir inte alltid som man tänkt sig. Ibland blir de bättre och ibland blir de värre och ibland ändras de helt. Det är nog det enda vi kan vara säkra på med livet – att allt alltid är under förändring. Alltid. Inget står still och inget är alltid som det brukar vara.

Senast halvåret har mycket snurrat i mitt huvud och jag inser jag ska försöka börja sätta ord på det. Jag är bara inte säker på vad det är jag behöver få ur mig, men det kommer väl visa sig 😉 Skrivandet för mig har alltid varit läkande. En sorts rensning i hjärnan när allt kommer ner på pränt. Det har fått mig att inse att när jag mår toppenbra skriver jag inget. Jag skriver verkligen bäst när livet inte är på topp. Men är det riktigt jobbigt, ja då skriver jag inte heller. Det är det här lite melankoliska som gör att jag behöver skriva och få ur mig saker och ting. Så varför inte börja blogga? Eller blir det som det har blivit några gånger att jag skriver ett inlägg och sen dröjer det några år 😉 Haha det får tiden utvisa.

Vi har äntligen flyttat till hus på landet och stormtrivs. Under nästan tio år har jag velat bo i hus, men livet har styrt mig på andra håll, men sedan två månader tillbaka bor vi alltså äntligen i hus. Med naturen runt knuten. Overkligt underbart!

Som HSP och empat känner jag alltid av andras känslor och mående även fast jag inte vill det. Jag har aldrig riktigt lärt mig att stänga ner. Många har sagt att jag ska se som en sköld över solarplexus eller se mig själv som i en glaskupa, men nä, det funkar inte. Andras känslor dyker ändå in i mig. Och det mina vänner, känner jag knappt av längre när vi nu bor på landet. Att som just empat och HSP bo mitt i en storstad, i en lägenhet, med grannar på alla håll och kanter – det BLIR tungt. Det är sååå mycket lättare att andas nu. Helt fantastiskt. Och vi bor större så vi får verkligen plats nu. Jag kan svänga på armarna i vårt hus utan att slå till en växt eller en vägg eller en möbel. Och vi kan se långt från där vi bor. Och vi har skog bakom huset. Det ger mig en sån frihet och ett stor känsla av att få plats och verkligen kunna andas. Underbart.

Och vi blev med taxen Taxi för snart tre månader sedan och hon är helt fantastisk. Vi kallar henne Raketen då hon far fram med livet som insats 😀

Ja, och vi har förlovat oss. Ute i skogen 😀 Livet rusar på.

Det är dags nu att se vad som kommer komma fram när jag börjar skriva. Vad det är som behöver komma ut och ventileras eller redas ut i skrift.

Önskar dig en dag fylld av magi och kärlek,

Sol & glädje,

Lina ❤

Ps – Jag bloggar lite sporadiskt, så ifall du inte vill missa ett inlägg –  tryck på en av Följ-knapparna till höger. Bekräfta det mail du först får och sedan dyker det upp ett mail hos dig när jag gör ett inlägg på bloggen 🙂 Sååå roligt att du vill följa med mig på denna resa!

Att se det fina även när det skaver och acceptans

Hej fina du,

Jag har säkert skrivit det massor av gånger under alla år jag har bloggat (via andra bloggar än denna) men jag tror verkligen på vikten av att se det fina i livet så mycket det bara går. Särskilt de stunder och dagar då livet skaver lite extra. När man har en motgång som känns tuff på olika sätt. Då är det så viktigt att se det fina i det lilla. Att man kan känna “fasiken, varför händer detta mig??” är såklart naturligt, men man får aldrig fastna i det. Lev ut de känslor som behöver levas ut, men sen är det dags att gilla läget – att det just nu är som det är, utan att döma och utan att värdera. It is what it is. Livet är här och nu – vi måste se till att göra det fina av det vi har.

Min dag igår blev t ex inte alls som jag hade tänkt – av olika anledningar fick jag styra om hela dagen. Inte till ett sätt som jag själv hade valt, men det fanns ingen anledning att bry mig när det handlade om något jag överhuvudtaget inte kunde påverka. Istället fick jag se det fina i det som gårdagen kunde erbjuda. Se hur jag kunde hantera livet på bästa sätt så som det visade sig.

Sinnesrobönen (se nedan) har hjälpt mig så otroligt mycket under alla de år som acceptans inte riktigt ville infinna sig. Förr betydde acceptans för mig att det var något jag “tyckte om”. Att det som hände var helt okej och nästan “bra” om jag accepterade det. Idag ser jag det helt annorlunda. Acceptans är något av det viktigaste som finns i mitt liv. Det jag inte kan påverka kan jag ju endast ändra tanken om, eller hur? Varför stånga mig blodig med något jag inte alls kan påverka? Helt onödig energi. Det är självklart att frustration och annat stundtals kan dyka upp, men att försöka ändra något som inte går att ändra är bara att lägga sin energi på fel saker.

Om man vissa gånger inte riktigt lyckas att acceptera utan man mest vill skrika och vara arg på en situation/person, så ja, vi får aldrig döma oss själva för hårt. Vi gör alla vårt bästa utifrån vårt dagsläge. Vissa dagar är vårt bästa super. Andra dagar är vårt bästa inte speciellt bra alls. Men vi gör ändå vårt bästa.

Önskar dig en ljuvlig dag och hoppas att du mår bra på alla sätt.

Sol, glädje och kramar
Lina ❤

Ps – Jag bloggar lite sporadiskt, så ifall du inte vill missa ett inlägg –  tryck på en av Följ-knapparna till höger. Bekräfta det mail du först får och sedan dyker det upp ett mail hos dig när jag gör ett inlägg på bloggen 🙂 Sååå roligt att du vill följa med mig på denna resa!

BuJo – Bullet Journal, månens cykler och Egon

Hej fina du,

Hoppas du har en underbar helg. Jag har spenderat en del av helgen med min Bujo (Bullet Journal). Först förstod jag inte alls vad man skulle med den till och nu har jag en och förstår fortfarande inte riktigt 😉 Jo, jag förstår mer. Det är en blandning av allt man känner man vill ha i sitt liv. Jag har bara haft den i några veckor, så som läget är just nu så använder jag den som kalender (med översikt över både år, månader och dagar) och skriver även ner olika mål och delmål jag har i livet. Jag skriver även nu under några månader in hur jag mår varje dag och vilka känslor jag har. Från 1-5 värderar jag då energi, sömn, smärtor, sockersug, hur handlingskraftig och social jag är, etc. Detta kollar jag sedan med hur jag har mens och hur månens cykel är – ja, allt går jag igenom nu. Det är hur spännande som helst. För några år sedan gjorde jag något liknande utifrån månens cykel. Till vilken nytta är det? Jo, jag lärde mig när jag var som mest social, introvert, mest sugen på socker, etc. Just att veta när man är som mest extrovert och då lägga de sociala delarna vid den tidpunkten i månaden är ju super. Dock har jag inte kvar det jag fyllde i då, så jag kör på igen nu. Jag har ju även ändrats en hel del de senaste åren så det är nog ändå dags att göra en ny uppdatering 🙂 Ser fram emot vad jag får fram denna gång.

I min bujo skriver jag även ner olika mål jag har i livet; t ex gå till gymmet några gånger i veckan. Där skriver jag även ner varför jag har dessa mål, för att se och förstå vad som kan motivera mig att göra det. Jag skriver även ner de olika ursäkter jag har – allt för att få en överblick med hur jag är och vad som är mina styrkor/svagheter.

Snart ska jag även sätta mig och skriva ner lite mer långsiktiga mål och drömmar, men är lite osäker hur jag ska lägga upp allt rent praktiskt så jag låter det mogna.
Jag läser boken “Bullet Journal Metoden” av personen som har utvecklat just bujon. Boken är otroligt bra och inspirerande, vare sig man ska ha en bujo eller ej. Just detta med att strukturera upp allt du vill i livet och se vilka drömmar som verkligen är drömmar och vilka som kanske egentligen är andras drömmar eller gamla drömmar – ja, det är härligt att få en sorts överblick på allt.

Bujo är alltså oftast en anteckningsbok med prickar, men jag kör med linjer. Jag vet inte varför, men jag blev tokstressad av alla små prickar överallt, min hjärna kunde inte ta in alla prickar 😉
Allt i ens bujo bygger man upp själv så det ger ens kreativitet full frihet. Även fast min mest ser ut som en 10-åring som inte riktigt vet hur hon ska använda den penna 😀

hur jag kommer använda min buju vet jag inte säkert. det enda jag vet är att allt i livet förändras, så även min budo. Den kommer gå vidare i en utveckling som passar den jag utvecklas till. Just nu är det dags för mina drömmar om Spanien. Att en dag bo där lite längre tid. Hur detta mål ska uppnås och vilka delmål jag sätter på vägen det vet jag inte, men drömmen har varit med mig i väldigt många år och jag måste snart testa på riktigt för att se om det verkligen är en dröm eller om jag ska lägga den bakom mig och fokusera på andra drömmar i livet.
Livet är här och livet är nu och livet ska levas – det är det enda jag vet 😉

Och när jag nyss kom in för att sätta mig med min bujo så satt Egon på stolen och väntade – taggad inför bujoarbete 😉 Ha en ljuvlig söndag!

Sol, glädje och kramar
Lina ❤

Ps – Idag är sista dagen att köpa fantastiska boken “Ditt magiska jag” med rabatten 20%. Klicka in dig här och läs mer. Bifogar några utdrag ur boken här nedan. Boken är fantastisk på så många sätt. Jag läser den för andra gånge  och sträcker under, gör övingar, sätter tabbar och markerar för fullt ❤

Rabatt på fantastiska boken “Ditt magiska jag”

Hej fina du,

Jag har fått äran att ge dig som följare 20% rabatt på den fantastiska boken ”Ditt magiska jag” t o m nu på söndag 28/7🙏🏻🤩 Med en personlig hälsning och signerad av författaren/healern Lee Seger.

Det är en helt fantastisk bok som ALLA borde läsa. Den får dig att se din del i världen och hjälper dig till insikter i livet på ett lugnt och vackert sätt. Fylld av övningar tar den dig igenom stunder av oro, sorg, ilska och andra känslor.

Jag sträckläste boken och den känns på alla sätt sååå självklar. Nu läser jag den igen och gör alla övningar. ”Ditt magiska jag” visar hur otroligt mycket du kan påverka ditt eget liv och leder dig till att bli det magiska jag du är menad att vara. En bok fylld av otroligt mycket kärlek och glädje. 

Ord pris – 270kr.
Ditt pris 216kr ( Använd koden – happyhippie )
Klicka in dig här för att beställa boken senast nu på söndag!

Passa på 😀

Och ha en helt underbar dag.

Sol, glädje och kramar
Lina ❤

Att styra sitt liv mot kärlek

Hej fina du,

Idag har jag funderat lite extra på var vi lägger vår energi. Pratar vi om det som är negativt och jobbigt i världen eller lägger vi fokus på det som är fint och det vi anser vara positivt?
När jag utbildade mig till Feng Shui Konsult 2006 fick vi ofta höra “where attention goes, energy flows”. Läs meningen några gånger och känn in hur du tolkar det och vad det kan komma att betyda för dig. Mycket logisk mening samtidigt som man stundtals kanske inte greppar det.
Jag tror det är av stor vikt att vi inser var vi lägger vår energi. Fokuserar vi på allt jobbigt och negativt eller ser vi det fina som sker? Det vi har mest av i vårt liv är det vi lägger vår energi på – vi skapar vår egen värld. Känner jag rädsla och hot inom mig är det vad jag ser. Lägger jag istället fokus på kärlek och glädje – ja, då är det vad jag ser.
Jag säger absolut inte att detta är lätt att göra, men jag tror det är väldigt viktigt att vi ser det fina i livet för att få till den förändring vi vill ha. Trots allt mörker i världen finns det otroligt mycket ljus – det är där vi behöver lägga vårt fokus. Ju mer fokus på det ljusa i livet – desto ljusare blir det.
När man kommer in i tuffa perioder i livet är detta svårt att komma ihåg och man förstår stundtals inte varför det går snett med så många i saker samtidigt – som att det ena leder till det andra. Med att ställa om sitt eget sikte kan stora förändringar ske.

Jag läser då och då i “En kurs i mirakler” och gör dess övningar. Jag halkar dock lätt ur det igen då det är mycket text och den är skriven på ett lite gammaldags sätt, vilket gör att min fokusering snabbt flyter iväg på annat 😉 Men när jag väl sitter med den känns den fantastisk på så många sätt. Den boken har verkligen hjälpt mig många gånger när jag behöver tänka och se något på ett annat sätt. Vill man börja med EKIM men känner sig lite förvirrad hur man ska ta sig an denna tjocka bok med sidor som är tunna som en bibel/psalmbok rekommenderar jag en bok som heter “En kurs i mirakler på lätt sätt”.
Boken “A return to love” med Marianne Williamsson (som är ett stort fan av “En kurs i mirakler”) har även den fantastiska budskap/tankar att ge.
Jag formligen älskar att bli inspirerad och läsa saker och ting som kan få mig att tänka till, tänka om och ändra mina tankesätt och förhållningssätt.

Ha en ljuvlig start på veckan!

Sol, glädje och kramar
Lina ❤

Ps – Jag bloggar väldigt sporadiskt, så ifall du inte vill missa ett inlägg –  tryck på en av Följ-knapparna till höger. Bekräfta det mail du först får och sedan dyker det upp ett mail hos dig när jag gör ett inlägg på bloggen 🙂 Tack för att du följer med mig på denna resa!

Utflykt i Malmö per cykel

Hej fina du,

Igår blev en otroligt mysig dag. Spontant tog vi cyklarna, efter en kort sväng till gymmet, och styrde cyklarna dit styret visade. Vi bestämde oss för att ta dagen som den kom och inte bestämma något alls. Vid varje vägkorsningen lät det “Rakt fram? Höger? Vänster?” Vi hade liiiite koll åt vilket håll av Malmö vi styrde cyklarna men inte mer än så.

Vi hamnade på ett supermysig café, “Geijersgatan 53”,  som ligger mitt i ett villaområde. Jättehärligt. Sedan bar det vidare och vi hamnade på en blomsterhandel och sedan nere vid Öresundsbron och slutligen satt vi i solen på Kajuteriet i Sibbarp.

Sådana här dagar är helt fantastiska – när man bara låter allt bli som det blir och inget alls planerar. Vi var iväg i fyra timmar totalt. Ljuvligt.

Och en grej var ännu mysigare – det var när vi satt på Kajuteriet i solen och det var lä just där och jag kunde ta av mig min scarf. Ååååh vad jag njöt. Annars måste jag (pga nacken) alltid ha scarf, vid minsta lilla vindpust. Gissa om jag njöt 😉

Och sängarna ja – Halleduttan vad gossiga de känns. Viktor sitter i den och trycker sig upp och ner hela tiden. Upp,s ställbara sängar 🙂 Superlyxigt. Och jag vaknade utan supermycket ont i axlarna – jippi!! Första dagen på lång tid. Underbart. Annars tar det ett tag innan kroppen kommer vänja sig, så jag sover inte supergott, men det kommer. Att lägga sig med ett leende är dock en ljuvlig känsla efter att ha sovit på riktigt dåliga sängar senaste halvåret.
Tacksam som bara den.

Hoppas du mår fint på alla sätt.
Önskar dig en ljuvlig dag.

Sol, glädje och kramar
Lina ❤

Ps – Jag bloggar väldigt sporadiskt, så ifall du inte vill missa ett inlägg –  tryck på en av Följ-knapparna till höger. Bekräfta det mail du först får och sedan dyker det upp ett mail hos dig när jag gör ett inlägg på bloggen 🙂 Tack för att du följer med mig på denna resa!

Semesterdagar

Hej fina du,

Det är lite glest här mellan mina inlägg inser jag 😉 Jag har aldrig varit den som har delat vad jag gör privat utan mest lite tankar och funderingar över saker i livet. Men varför sätta massa regler och riktlinjer? Varför inte bara låta det bli som det blir och se vad som växer fram? Så det tänker jag göra från och med nu.

Viktor är ledig denna vecka. Det är den enda semestern han har nu i sommar, så vi njuter massor. Dock är min kropp inte bra alls. Har fått en rejäl dipp. Som en del av er vet så var jag med i en bilolycka 1999. Den satte eviga spår i kroppen tyvärr. I vintras blev jag även påkörd bakifrån när jag stod vid ett rödljus och det har tyvärr gjort allt snäppet värre. Vissa dagar är jag helt ok, andra dagar inte. Även energin har dippat i många år nu och fortsätter dippa, så brist på energi i samband med att ha extra ont är inte alltid den bästa kombon. Vänner får ha tålamod att fikaträffar avbokas och saker jag lovar inte blir av. Jag brukar säga att “livet kommer emellan”, vilket det ofta gör, men ibland kommer “kroppen emellan” och så är det just nu. Att jag sedan snubblade i trappan när jag var i Spanien i juni gjorde inte saken bättre tyvärr. Men ja, it is what it is och jag gör det bästa jag kan på alla sätt, men det blir att ha fokuset inställt på att de saker man planerar från dag till dag kanske inte blir av och det får vara okej. Och att inte värdera allt hela tiden utan låta det bli som det blir.

Men idag var jag lite bättre och vi kom iväg på en “utflykt” till Bauhaus för att fixa med en panel runt vårat garderobssystem hemma. Något vi skulle ha gjort för flera månader sedan, men ja, du vet ju hur det blir när man säger “vi gör det sen …” Sen = aldrig 😉

Vi åkte vidare till supermysig Katrinetorps gård där vi fikade och gick runt och mös i deras park/trädgård. Där är otroligt vackert. Verkligen.

Imorgon kommer våra nya sängar som vi har beställt. ÄNTLGEN är det dags för ställbara sängar. Åh vad jag längtar. Hoppas sååå att de kommer bli bra. Att provligga en säng under några minuter i en butik är ju inte riktigt detsamma som att sova i den flera timmar på raken varje natt under flera år 😉 Så håll alla tummar det kommer bli bra.

Jag kommer nog inte alltid skriva om att jag har ont. Ofta säger jag aldrig nåt, men jag lyssnade på ett sommarprat häromdagen ang rädslor och att våga vara sann, så jag tänkte – ah, jag ska nog se om jag verkligen ska visa hela mig. (Näe, inte på det viset 😉 ) Ja, vi ser vad det blir av allt. Livet är här. Livet är nu och vi gör det bästa att leva det fullt ut på det sätt vi kan. Och jag älskar att leva. Verkligen

Ha en helt underbar dag,

Sol, glädje och kramar
Lina ❤

Ps – Jag bloggar väldigt sporadiskt, så ifall du inte vill missa ett inlägg –  tryck på en av Följ-knapparna till höger. Bekräfta det mail du först får och sedan dyker det upp ett mail hos dig när jag gör ett inlägg på bloggen 🙂 Tack för att du följer med mig på denna resa!

 

Hur känner jag skillnad på rädsla och intuition?

Hej fina du,

Den senaste veckan har jag funderat mycket på rädsla och intuition och inser att jag inte riktigt har koll längre. Vi flertalet tillfällen under årens lopp har jag inte lyssnat på den rätt som skrek åt mig att inte sätta mig i bilen, inte sätta mig på MC:n, och ja, det blev ju inte bra alls det där. Vi voltade med bilen och jag fick välta motorcykeln i en rondell då jag höll på att bli påkörd från sidan.
Så några gånger har jag alltså inte lyssnat och då har det inte gått så bra så nu har jag hamnat i en sits där jag blandar ihop intuition och rädsla. Att det jag känner kanske egentligen är rädsla då jag är på väg ur min comfort zone, men rädslan då att det egentligen är intuitionen som skriker gör att jag då avstår att göra saker. Detta funkar inte längre.

Tidigare har jag sett det som att intuition är den känslan som kommer PANG och man egentligen inte kan förklara varför man känner som man gör – att känslan bara är där, men helt utan svar på känslan. Medan rädslan är något som växer fram och som man kan förklara – att man tex är rädd för att ta det där nya jobbet för man kanske inte kommer trivas, kollegerna kanske inte är trevliga, etc.
Så att intuition är en obeskrivbar känsla som “bra” eller “dåligt” med något som är på väg att ske – utan förklaring och rädsla finns det “svar/förklaringar” till känslan.

Men senaste tiden fungerar det inte riktigt. Jag tror min hjärna strular till det genom att tänka för mycket. Att när jag får en ingivelse så följer den, men när ingivelsen närmar sig uppfyllande/utförande börjar jag bli rädd (då jag är på väg ur min comfort zone), och tror då det är intuitionen och vågar inte göra det då jag är rädd att råka på en käftsmäll…

Ja, som du hör – så här kan man ju inte hålla på 😉

Hur tänker du kring detta? Dela gärna! jag tar tacksamt emot alla tankar och idéer. Och vill du inte skriva en kommentar får du gärna maila mig på –  lina (snabel-a) happyhippie.gmail.com

Ha en helt underbar dag,

Sol, glädje och kramar
Lina ❤

Att uppskatta de små tingen och se det vackra i det lilla & mötet med ett medium

Hej fina du,

För mig är det så otroligt viktigt att se det vackra i de små tingen i livet. Uppskatta små vardagliga saker man kanske ibland kan förbise om man har för bråttom. Jag försöker även fokusera på att se det fina när inte allt egentligen anses vara “fint”. Som bilderna i detta inlägg. Alla är tagna vid samma ställe. Precis bredvid ligger en 70-väg med mycket trafik. Några meter bort är en motorväg och till vänster ligger det fullt med fabriker som konstant sprutar ut rök.
Jag hade kunnat fokusera på att denna mysiga väg ligger väldigt tråkigt, eller så kan jag fokusera på att det är helt fantastiskt att få se detta vackra, mitt i alla trafik. Det är helt underbart. Jag vet inte hur många gånger jag har stannat vid denna väg och tagit foton. Jag ser nya saker att fotografera varje gång jag stannar. Anledningen till att jag kommer förbi här så pass ofta är att Egons veterinär ligger åt det här hållet, och ja, där har vi ju tyvärr spenderar mycket tid. Men nu är han bra. Sååå bra. Jag är tacksam så jag ibland får tårar i ögonen.

För mig handlar livet så mycket om att se något bra i det mesta som sker. Vissa gånger känns det inte som det finns något bra, men efteråt kan man ofta se vad man lärt sig som varit bra, eller hur man tvingats utvecklas, etc. Ur något ont kommer alltid något gott anser jag.

För några dagar sedan var jag ute och promenerade och gick in på ett andligt ställe för att se om de hade nån lapp uppsatt ang tider med meditationer och annat. Denna spontanitet ledde till ett möte med ett medium. Vi satt i nästan en halvtimme och pratade om vad jag ville, vad det var jag sökte. Jag förklarade att jag egentligen mest ville ha ett schema men att jag nog egentligen funderar på hur jag ska gå vidare medialt. Att jag känner jag behöver hamna på rätt köl, med rätt fokus för mig och att jag inte riktigt vet hur. Att jag nog behöver få hjälp att få kontakt med mina guider, då jag mest “skött mig själv” och nog inte riktigt lyssnat in på det just dom har att säga …
Ja, detta möte blev väldigt spännande och nu får jag se hur jag går vidare. Kanske jag hör av mig och bokar in mig för att prata mera. Vi får se. Allt sker just nu väldigt långsamt i mitt liv efter att ha haft en fullt upp med smyckena och det mediala. Livet har sin gång med varvad aktivitet och vila och jag vet att jag är exakt där jag ska vara i livet.

Sol, glädje och kärlek,
Lina ❤

 

Bekräftelse på min mediala sida och massor av tacksamhet och glädje

Hej fina du,

Alltså, åååh vad glad jag blir när något jag gör fungerar och uppskattas av andra. Det är underbart att kunna hjälpa. Vad pratar jag om? Jo, det jag skrev om i detta inägg här – om spöken och annat 😉

Jag har nu fått feedback på det mediala jag gjorde för ett litet tag sedan – dvs “rensade” på en bekants arbetsplats samt kollade i hennes hem vad det var som störde hennes barn på natten så han inte kunde somna.
Hon var eld och lågor.
“Lina, du fattar inte. Han sover för första gången i hela sitt liv. För första gången på åtta år sover han en hel natt. Vi har testat ALLT innan. INGET har fungerat. Han sover Lina. Hela natten. Du fattar inte!” Hon gav mig en stor kram och log med hela ansiktet.
Åååh, hela jag ryser när jag får höra sådant här. Jag får gåshud över hela kroppen. Det är så härligt och underbart. Och att det jag gör – sitter i min meditationshörna och “kopplar upp” mig mentalt på hennes hem (som jag aldrig har varit i och jag har aldrig träffat hennes son heller) och “pratar” med det/de som stör henne, ber dom backa, hjälper dom vidare ifall de fastnat (jordbundna andar), etc.

Och påa arbetsplatsen var det hur lugnt som helst numera. Där såg jag bland annat en man som gick runt och ville styra upp allt. Han var inte lätt att få över till andra sidan, men med hjälp så gick det Han hade otroligt svårt att släppa taget. Jag undrar lite ibland vad som gör att vissa jordbundna andar snabbt går över till andra sidan vid hjälp medan andra håller sig hårt fast samtidigt som det inte känns som de har något ouppklarat här … Ja tiden får utvisa vad jag får för svar på det – spännande!

Jag har inte gjort något sådant här på många år. Jag var aktiv med detta under endast ett-två år även fast jag alltid har känt av att det finns något runt mig hela tiden. Tydligen har jag under uppväxten även sagt lite “läskiga” saker om framtiden emellanåt, utan att ens tänka på det.

Efter en lång paus känns det som det nu är dags att göra det jag är här för att göra – hjälpa andra och kommunicera med andra sidan på något sätt. Jag vet inte exakt hur, men det här med att “rensa” i hem så folk kan må bra och sova gott känns väldigt fint att göra. Helst gör jag det dock hemifrån då i vissa fall energierna kan vara så tunga att arbetet för mig är lättare att sköta på distans. Inget blir bättre av att jag är på plats. Jag “ser” allt framför mig i vilket fall.

Jag vill även jobba med att hjälpa andra att hitta den dom är menade att vara. Att hitta tillbaka till de drömmar som fanns när man var liten. Drömmar man släppte för andra sa att det inte var ett jobb, inget man kunde tjäna pengar på, att man sjöng dåligt och inte alls kunde blir en sångerska, etc. Allt det ska bort så man kan hitta vad det är man verkligen brinner för. DET vill jag hjälpa till med. Bland annat. Det är så himla mycket jag vill göra – superroligt!

Så nu är det dags att lita på mig själv och det jag gör. Fortsätta öva på alla sätt för att nå ett läge där jag vet att det jag känner och får till mig stämmer. Allt utan att lägga mina egna tankar och värderingar i det jag ser och känner.

Åh, vad spännande detta är 🙂

Sol, glädje & massa kramar
Lina ❤